VD har ordet

2024-06-13

Utmaningar och lösningar för en modern samhällsomfattande posttjänst

Jag påminde en kollega häromdagen om att jag faktiskt levde när Internet kom. Kanske var det en form av åldersångest eller bara en stark påminnelse om hur snabbt allting förändras. Min generation har inte bara utvecklat nya vanor och beteenden, vi har också vant oss vid låga räntor och en deflationsmiljö där snabbare teknik, bättre service och kortare leveranstider hela tiden har blivit billigare. Ett bryskt uppvaknande har varit att se vad som händer med brevdistributionen i Sverige.

Det är inte konstigt att det blir dyrare att distribuera brev och att det tar längre tid för dem att nå mottagaren. Vad som är märkligt däremot är att servicenivåerna försämras samtidigt som priser och leveranstider ökar. När denna fråga diskuteras offentligt, svarar PostNord med hot och ultimatum om att de kommer att avsäga sig sitt samhällsuppdrag om de inte får mer skattemedel. Resten av branschen ställer sig frågande till varför en aktör på marknaden skulle få statlig finansiering.

Är lösningen digital? Regeringen riktar blicken mot DIGG och överväger digitalisering som lösning.

Imorgon, den 14 juni, kommer ett delbetänkande från regeringen om lagkrav på digitala brevlådor. Utredningen undersöker om det ska bli obligatoriskt för alla medborgare att ha en digital brevlåda och om offentlig sektor ska vara skyldig att skicka alla typer av brev digitalt. Det finns en risk för ett vakuum där viktig information, som kallelser, beslut, provsvar eller bygglovshandlingar, inte kan skickas digitalt till vissa grupper i samhället som inte kan ha en digital brevlåda. För dessa grupper återstår endast en försämrad posttjänst med långsamma leveranstider.

Digitaliseringen är viktig och all offentlig sektor ska kunna skicka brev digitalt men detta måste ske på medborgarens villkor och därför måste det finnas alternativ, med fysiska brev och en fungerande infrastruktur. Snabbt, effektivt och tillförlitligt.

Frågan om finansiering borde vara enkel. Det kostar att skicka information. På en öppen marknad finns många aktörer som kan sätta priset. I ett monopol får staten själv fastställa och bekosta detta. Men man måste välja väg först, i stället för att agera monopol på en (öppen och) konkurrensutsatt marknad.

Mårten Köllerström, VD

Digitalt_brev